Tag Archives: Happy

5 Comments

Detta mail kom in och det är roligt att även sicilianare läser och uppskattar bloggen:

Ciao, mi chiamo M e ho visto il tuo bel blog. Abiti in un posto meraviglioso e, da siciliano, ti ringrazio per la bella pubblicità che fai alla nostra Isola. Ti consiglio di visitare anche Cefalù: te ne innamorerai.

Saluti!

Ps Ti invio una foto della cattedrale normanna del 1130

Svenska:

Hej, jag heter M och har sett din fina blogg. Du bor på en underbar plats och, som sicilianare, vill jag tacka dig för den fina pubblicitet du gör för våran ö. Jag råder dig att även besöka Cefalu, du kommer att förälska dig.

Hej då!

Ps: Jag skickar bild på normandiska katedralen 1130

8 Comments

Nu när bollar börjar rulla blir det en annan femma. Det som jag varit beredd på börjar hända, det som jag hoppats att inte ska ske. Det känns skönt att ha övertaget. Alla drar i en och fula sicilianska trix börjar bubbla upp. Jobberbjudanden med bra löner, problemlösningar och jag kan ge dig detta och fixa detta, jag ringer denna...Penso Io! Non devi preoccupare. STOPP! Nej tack till allt! Ingenting som egentligen jag grubblar mycket om, men idag är det väldigt jobbigt. Idag är jag hemma, imorgon med. Stängt av telefonen. Finns bara via mail och Skype, två saker som sicilianare hatar för de vill ju helst ringa. Men de får svar på tal. Gnäll inte över erat system när ni själva gör samma moves och håll mig utanför. Blev sa arg igår så jag krävde en betald kurs i lurenderi om han vill köra detta race.

Igår var kvinnorna på mig. Att jag är för gammal för att få barn och hur ska jag göra med mitt företag om jag får barn och hur ska min eventuella äkta man reagera på detta. Att kvinnorna på Sicilien har en s.k. underlägsen situation beror inte helt på männen. De värsta figurerna på denna ö är just kvinnorna och de får skylla sig själva enligt min åsikt. Det med barnfrågan är ju inget de behöver oroa sig över. Berättade att kvinnor i Sverige är bankchefer (en mycket attraktiv post här, dock kvinnofria poster...) och den bäst betalda landsbankchefen är just en kvinna. Berättade att Ric är man nog att låta mig vara den jag är. Sen hur hans familj reagerar är inte mitt problem, det får han lösa. Och vadå man och barn? Man kan ha man utan barn och barn utan man eller just man och barn! Eller hur man nu vill…

En kvinna på kontoret kan inte följa med till Tyskland nästa vecka för att hennes förlovade har hotat med fysiska tag. Hon kommer till kontoret och beklagar sig. Alla ojjade sig på ett sätt som att detta skulle vara helt normalt. Hon frågade vad jag tyckte. Vad tycker man? Kortfattat: Kom inte hit och ojja om du vill stanna med honom. Låt honom hindra din utveckling om du vill. Nu ska hon följa med. Jag håller tummarna att det inte var mina ord som gjorde det....vill inte ha besök av en knäpp karl.

Lite senare var samtalsämnet om att denna fula behandling ska de inte ta och det är dem det är fel på. Det var ju jag som var konstig några timmar tidigare. Vi måste inta en annan attityd, och det nickades instämmande. En tjejs kille kallar henne för Far åt Helvete!(=vaffanculo). Najs! Tydligen har killarna ett problem över att de jobbar. En har ringt varannan minut, hon skulle ju jobba över.

Många frågar om jag trivs här. Ja, jag trivs jättebra. Kanske jag trivs bättre eftersom att jag har ett val. Den dagen då jag känner att det får vara nog, så kan jag flytta på mig. Om dagen inte kommer, så är jag väl lika glad här. Om den kommer är ju kappsäcken nära. Känner mig bortskämd att ha ett val. Men även så himla tacksam.

Känns som att i denna värld representerar jag en helt annan värld. Kanske t.o.m. en annan planet. En film. En story. Jag ska fortsätta att vara denna värld, planet, story och film. Sen vart det bär får morgondagen visa.

Hur har det gått med familjebråket då? Jo, Riccardo är inte flygrädd något mer och världen utanför verkar vara intressant igen. Thailand, New York, Autsralien... Våra dialoger kommer tillbaka. Idag är han inte heller katolik något mer, den värvningen gick over på tre veckor. Han kommer ofta ner, städat min lägenhet när jag varit borta fast det redan var gjort, köpt ekologisk kattsand till Stellina för den ska vara bättre, lagar lunch....Får många hälsningar från familjen, hälsar tillbaka. Men jag orkar inte. Orkar inte åka dit, orkar inte ens ta ett steg i deras riktning. Jag vill bara köra mitt race nu. Det känns inte så särskilt prioriterat att fixa detta nu. Jag vill tänka på mig nu och gör det helst via den väg att de hör vad jag gör. För munnarna går. Ack som de går.

Bor jag i en lekstuga, är det inte en lekstuga detta är? Enkelt, så enkelt att syna deras drag och spel.

Fick veta att professionellt kallas jag tydligen för Drottningen av det Ekologiska. Ett kvitto på att Jojo har siktat rätt, men med tanke på de problem som börjar hopa sig, kanske jag måste byta inriktning lite...bara ett tag. Jag kallar mig hellre för överlevare…

Känns bra att jag fick fyra icke-italienska arbetserbjudanden på mässan.

Behöver jag oroa mig? Men, svenska kvinna...knappast!

Men saknad är jag nu när telefonen är stängd. ;=) Ring, pling, ring...

Vet inte vad jag vill med detta inlägg, bara skriva lite om en skitmåndag som var en av de största skitdagarna. Så nu har jag två sådana dagar på min lista. Den förra var familjebråket.

Med munnen full av svensk karra tar jag mig framåt idag och ska nu börja snickra på ett roligare inlägg.

Kramar från min vardag!

Johanna