Tag Archives: Moving

It is one of the biggest operations in Swedish industrial history when the most northern city in Sweden will be moved because of the ore industry. The ore that comes from Kiruna is one of the strongest in the world and most of it gets exported to China. You see the mine on the left side with the big blue sign and on the right side the city center with the red old church, municipality and shops. The area inside the red tape is in the risk zone and will be moved first more below as you can see in the second picture.

Second photo: In the area where you see two blue signs on the right will be the new place for a new town municipality. The buildings body will be completely new, but the clock tower will remain and but on the new buildning. The church will also be moved as saved as it is. Contructions of new buildnings and neighborhoods has already started. New municipality will have a round form.

On the third photo you can see the size of the mine above and how large the ore body is under the earth. If you visit Kiruna do not miss the daily guided half day tour to the mine. It is an amazing experience.

The move of my lovely home town will take approximately 55 years. Everything to get the good iron under the city!

20161229_204938_resized20161229_204957_resized20161229_205119_resized

Svenska

Det är en av de största operationerna i svenska industrihistorien när den nordligaste staden i Sverige kommer att flyttas på grund av malmindustrin. Malmen som kommer från Kiruna är en av de starkaste i världen och det mesta exporteras till Kina. Du ser gruvan på vänster sida med den stora blå skylten och på höger sida stadens centrum med den röda gamla kyrka, kommunen och butiker. Området innanför röda linjen är i riskzonen och kommer att flyttas först neråt som du kan se i den andra bilden.

Bild 2: I det område där du ser två blå skyltar till höger kommer att bli den nya platsen för stadshuset. Byggnaden kommer att vara helt ny, men klocktornet kommer att monteras på de nya byggnaden. Kyrkan kommer också att flyttas och bevaras som den är. Konstruktionen av nya stadshuset och bostadsområden har redan börjat. Nya stadshuset kommer att ha en rund form.

På den tredje bilden kan du se storleken på gruvan ovan och hur stor den är under jorden. Om du besöker Kiruna missa inte den guidade halvdagsturen till gruvan. Det är en fantastisk upplevelse.

Flytten av min underbara hemstad kommer att ta cirka 55 år. Allt för att få tag på malmen under staden!

3 Comments

På Sicilien känner jag mig trygg. Inte rädd att gå ut på kvällen. Inte rädd att någon ska bryta sig in. Läser sällan om civila misshandel på gatorna och de bankrånare som är i farten hittas oftast. Mycket imponerad över att män som tar död på sina fruar döms till långa fängelse straff, sist ut 35 år bakom galler och att inte dessa fall bara sopas under mattan som familjebråk.

Brott preskriberas inte, gamla fall tas upp med ny teknik. Kvinnan i fruktaffären ler glatt och frågar Jahapp, så du är på morgontur idag. Inte eftermiddag?. Så van vid att ingen mig ser. Fortfarande ryggar jag mig tillbaka vid många frågor och inte lärt mig att de frågar av nyfikenhet inte för att vilja dig illa eller ute efter annat. Odlare och producenter, deras vänner som ger kontaker, information för de vill hjälpa en. Det tar tid innan de litar på dig, men när de gör det, ta väl vara på det.

Signorina, signorina...il scontrino...! Ropar mannen från brödbutiken. Jag behöver inte kvittot! Men måste ta den om finans polisen råkar kontrollera mitt inköp och går jag utan kvitto, hamnar handlaren i trubbel.

På något sätt får jag intrycket att som medmänniska är man mer värd här.

----------------------------------------------------------
Eng: In Sicily, I feel safe. Not afraid to go out at night. Not afraid that someone will break into my home. Rarely read about civil assault on the streets and the bank robbers who are on the move are usually found. Very impressed that men who kill their wives are sentenced to long prison sentences, the last 35 years behind bars and not that these cases are just swept under the carpet as a family brawl.

Crime are not prescribed, old cases are dealt with new technology. The woman in the fruit shop smiles cheerfully and asks Ah, so you're on the morning tour today. Not afternoon?. So accustomed to no one sees me. Still backing when many questions are asked and not learned that they ask out of curiosity and not to want to hurt you or looking for other things. Growers and producers, their friends provides contacts and information 'cause they want to help one. It takes time before they trust you, but when they do, take good care of it.

Signorina, Signorina ... il scontrino ...! Cried the man from the bread shop. I do not need the receipt! But have to take it if the financial police happen to check my purchase and I go without a receipt. It would end the retailer in trouble.

Somehow I get the impression that as a human being, you are worth more here.

Det är mycket debatt om Siciliens fallande jordbruk och det skylls på konkurransen från Spanien, Israel och Nord Afrika. En del är sant, men inte allt. I TV rutan sitter inte producenter och odlare utan s.k. ledare inom jordbrukspolitiken och då kan man också ta informationen med en stor skopa salt.

Mycket av Siciliens problem med jordbruk är:
* Nord Italien lägger på otroligt mycket skatter.
* Det finns inga fungerande försäkringar
* Mycket av produktionen går via stela lokala och nationella distributörer som pressar odlarnas priser till så låga att det lönar sig inte att skörda. Sedan säljs produkterna till höga priser till marknaden (menar ej konsument). Dessa distributörer tjänar oerhörda pengar. Inte alla är lika.
* Gamla gubbar vägrar ställa sig åt sidan. Kör med samma gamla stil i tron om att romarriket fortfarande står kvar.
* Katastrofal logistik. Transportbolag tar inte ansvar. Svaret blir bara Non Lo So eller Che posso fare..
* De företag som presenteras på utländska mässor är flertalet via Amicizia och gamla distributörer representerade med katastrofal service nivå. Företag som mànga stora importörer lämnat för länge sedan.
* Svåger politik, hot och vänskapsrelationer som inte finns där om och när det skulle falla.
* Dålig insikt i att vi lever i ett informations samhälle. Apelsin lurenderiet som gjordes på 80-talet och fick hela sektorn att falla fungerar inte idag. Köpare är oftast bättre informerade än säljare.

Sicilien har fantastiska produkter. Smakrikedom som inte finns annanstans. Det finns en stor marknad utanför som bara väntar. Det arbete som lyckats med vissa producenter hittills har visat att utländska köpare faktiskt köper för ett lite högre pris då produkter anländer i bra skick, problemen blir lösta och ansvaret tas av den som är ansvarig i diverse faser.

Sakta, sakta går arbetet framåt och vi ser resultat. Men som bakslag måste kvaniteter delas med vissa distributörer.

Sicilien och Italien måste inse att släppa in konkurrens. Det betyder inte att du blir utan levebröd, det betyder att du måste arbeta på ett annat sätt, vara uppdaterad och öppen för att få en fungerande verksamhet. Din Amico kommer inte att stå vid din sida när ditt bolag faller.
-----------------------------------------------------
Eng: There is much debate about the Sicilian downfall of agriculture and it is blamed on competition from Spain, Israel and North Africa. Some are true, but not all. In the shows are not producers and growers attending , but so-called leaders in agricultural politics and then you have to take the information with a large bucket of salt.

Much of Sicily's problems with agriculture are:
* Northern Italy put on an awful lot taxes.
* There are no functioning insurances
* Much of the production goes through local and national stiff distributors who push prices so low that it is not worth harvesting. Then the products are sold at high prices out on the market (not talking about consumer). Distributors earns huge money. Not all are the same.
* Old blokes refuses to put themselves aside. Run by the same old style thinking that the Roman Empire still stands.
* Catastrophic logistics. Freight companies takes no responsability. The answer is simply Non Lo So or Che posso fare.
* The companies that are presented at international fairs, the majority are there through Amicizia and distributors represented with catastrophic level of service. Companies that many large importers left long time ago.
* Nepotism, intimidation and friendships that are not there if and when all fall.
* Poor insight that we live in an information society. The orange fraud made in the 80's got the whole sector to fall, does not work today. Buyers are often better informed than sellers.

Sicily has great products. Incredibly rich pure taste that is hard to find. There is a large market outside just waiting. Good work with some producers this far have shown that foreign buyers are actually buying with a bit higher price when the products arrive in good condition, problems are resolved and responsibility taken by the person responsible in the various phases.

Slowly, slowly the work goes forward and results are seen. But with setbacks, to share quantities with certain distributors.

Sicily and Italy need to realize to let in the competition. It does not mean you are left without paycheck, that means you have to work in a different way, be updated and open to others functioning. Your Amico will not stand by your side when your company falls.

Italienare säger ofta Fra il dire e il fare c'e' di mezzo il mare = mellan att säga och att göra finns ett hav.
Sicilianare brukar skrämma upp nya på ön med orden: Mutui, cosa nostra e'! = Var tyst, det är våran sak!
Då frågar de nya lite skärrade: Träffade vi verkligen på maffian där?

Försöker hålla mig för skratt och lyckas behålla allvaret.

-----------------------------------------------
Eng:

Italians often say Fra il dire e il fare c'è 'di mezzo il mare = Between saying and doing there's an ocean.
Sicilians tend to scare up new ones on the island with the words: Mutui, cosa nostra e '! = Be quiet, it's our thing!
Then new ones ask bit uptight: Did we really the maffia there?

Trying not to laugh and succee to retain seriosity.

Nu stängs luckorna en efter en inför hösten. Sommaren, semestern, slappa dagar börjar ta slut för folket och det är dags att ge sig in i nya verkliga livets 11 månader innan semestern kommer igen. Kyrkklockornas ljud har dämpats, öppettiderna i mataffärerna kortats, restaurangernas menyer börjar få tillbaka justerade priser, rea i alla strandbutiker, glassutbudet minskar och samhället börjar lugna ner sig. Nattliga kaoset, olyckor, skratt, ljudet av klackskor, galna parkeringslösingar, avspärrade gator minskar för varje helg.
Nu mot hösten.
Det är fortfarande varmt ute.
------------------------------------
Eng: Now the doors shut one by one before the fall. Summer, holiday, relaxing days has ran out of people and it's time to embark on new 11 months of real life before the holiday comes again. The church bells sound has slowed down, opening hours shortened in food stores, restaurant menus are starting to adjust prices to normal, sale in all the beach shops, icecream varieties are less and society begins to calm down. Nightly chaos, accidents, laughter, the sound of high heels, crazy parkering solutions, cordoned off streets reduces every weekend.
Now comes the autumn.
It's still warm outside.

2 Comments

Att åka på affärsresor är rätt så intressant. Jag betalar alla resor själv för vad händer om den manliga direktören ska boka. Jo, han bokar in ett dubbelrum med motiveringen att Spara pengar. Sånt accepterar jag inte och direktören sover i receptionen. Detta är otroligt vanligt även i Italien.

Om du är anställd hos honom kan han hota med att ge dig sparken och kan även göra det.

Snuskgubbe!
-----------------------------------------------------
Eng: Going on a business trip is quite interesting. I pay all travels myself, for what happens if a male director plan and pay the trips? Well, he books a doubleroom with an excuse to save money. These things I don't agree with and the director sleeps in the reception. This is incredibly common in Italy.

If you are an employee, he can threaten to fire you and can even do so.

Dirty old man!

2 Comments

Resan började skit som det alltid gör på Sicilien. Att ta sig ut ur denna ö kräver mycket tålamod och knipa mun för att sedan ta en rejäl coktail när man kommer utomlands för att lugna nerverna. Nåja, så illa var det inte...men hade ju inte ens ätit frukost, var toanödig utan en toa i sikte och det var tidigt på morgonen.

Vi börjar med sicilianska busstider. Det går en smidig buss från Ragusa till Palermo där du sedan byter till flygbussen till Birgi (Trapanis flygplats). På Ragusabussens hemsida stod det 7:50. När vi kom till busshållplatsen i Ragusa stod det 8:45 på tabellen. I kiosken där man köper biljett sa killen 8:25. Sicilien i ett nötskal! Det blev Thank God I leave this Island! direkt på morgonen. 8:25 vart det!

I Palermo njöt jag av en riktigt bra McDonald's meny. Det var länge sedan. Magen blev kass, men det var det värt! Toakillen ville ha 8 Sek för att låta mig gå på toa. Började skratta för att vi betalar för att äta och sen betalar vi för att skita. Han var så otrevlig så jag låtsades inte kunna italienska. Så med bred brittisk accent frågade jag Yeees, I understand. But where do I pay? Han förstod ingenting. Så han fick hämta tolk m.m. Kön växte. Han svettig. Med elaka människor brukar jag driva med, för jag kom dit med ett leende.

På flyget träffade jag en kille, Francesco, som började snacka med mig. Bara han och jag hade förstått att endast rad 4 på flyget var avspärrat, inte fram till rad 4. Så fast vi var sist in, satt vi på rad 2. Han var italienare född i Australien. Bor kvar. Thank God, sa han själv med sin sköna australiensiska accent. Han hade arbetat ihop pengar för att resa runt lite vars stans på jorden. Han hade varit på Sicilien ett år. Jobbat lite, träffat folk och vilat ut. Han sa lite försiktigt att han aldrig varit på en plats och träffat så mycket något ignoranta människor. Jag sa att nu vet jag att du inte är 100%italienare, för du talar respektfullt. Det är lugnt, jag var likadan som du innan, så du kan säga på Sicilien att sicilianare är de mest ignorantaste människorna du någonsin träffat, 100% ignorans. Jag verkade ha öppnat en kran där, för i 30 minuter öste han ut all sin frustration tills vi kom fram till att vi ska göra ett gemensamt försök att hitta positiva saker om ön, men får inte nämna natur, vin eller mat. Så vi kom fram till att det är guld att vara utbildad utlänning på ön. Det finns cirka 2% bra människor. Sicilien har möjligheter, bara man har tålamod. Det finns en fantastisk historia för dem som är intresserade. Och Sicilianska språket är intressant! Fransceso underströk flera gånger att han själv tjänat ihop pengarna, inte fått ett öre av sina päron. Jag tror dig! Francesco skulle stanna i Valencia en vecka för att sedan använda en enkelbiljett till Colombia. Sen efter det visste han inte, men ideer kommer med tiden. Modigt, killen! 28 år.

Sen landade jag i Valenica. Metro, citylife, leende spanjorer, bilar parkerade på rad, fungerande tidtabell, fungerande system....och insåg att Sicilien är vackert, jag har ett fantatiskt företag, men en dag kommer jag att ta med mitt företag och lämna ön på minst halvtid. Sicilianare får inte gnälla över sitt system. De är systemet och de är mycket duktiga att på egen hand förstöra sina möjligheter. Och sen kommer vi stranieri som orkar med den sjuka mentaliteten och gör något av dessa möjligheter och pengarna förvinner utomlands. Det tackar jag Sicilien för!

I'm a citygirl!
I love citylife!
I dress citystyle!


I lost 3 kg in 3 days....because you walk in Spain!

6 Comments

När man flyttar utomlands, en ny plats, nya vanor, ny stil, nya sätt och nya människor så sätter vi naturligt ett fokus på att skapa en social krets. Som min väninna sa att de första man träffar på ett nytt ställe är oftast de som man senare skalar av bort fort, för de riktiga personerna kommer upp från under ytan i ett senare stadie och de ska behållas. Faktum är att nu när jag tänker på det, sa har det blivit så omedvetet.

Släpps spärrarna, sänks garden och glöms alla varningstecken för att man så desperat vill ha någon att hänga med? Snacka vardagsskit med? Ringa till? Maila till? Ha någonstans att åka? Utomlands knyter man vänskapsband som man annars inte skulle ha gjort och träffar människor man annars aldrig hade träffat. Många utav banden är viktiga att ha, men kan man inte låta sig ha lite tålamod och låta tiden gå så man träffar de riktiga människorna och slipper gå på dessa nitar om och om igen? Varför kan man bara inte träffas över en kaffe några månader och se vem personen egentligen är innan de kommer över och känner sig såpass bekväma att de letar kaffemjölken själva från din kyl och detta senare ändå resulterar i att numret raderas? Att shoppa tillsammans betyder inte att vi litar tillsammans.

Tack vare utlandsvistelser har jag träffat många goda vänner, som fortfarande är vänner fast de bor i ett annat land och t.o.m. på en annan continent. Tack vare människor jag träffat har jag även lärt mig att vara på min vakt, inte låta folk komma mig inpå livet för fort och absolut inte lita på folk för fort, vilket det sista är och förhoppningsvis idag kan tituelas varit mitt största misstag i livet jämt. Som Far sa bara för att du vill någon väl, betyder det inte alltid att denne vill dig väl. Noterat! Bara för att personen kommer från samma kultur eller t.o.m. från samma land betyder inte att denne är en vän. Jag tror det är en nit som vi många utlandsbor gör oavsett åt vilket håll flytten gått. Känner trygghet i sin flock, vilket kanske kan visa sig vara riktigt också men inte alltid. Ge det tid.

Efter ett år och tre månader har jag fyra vänner, lokalbefolkning dessutom. En som jag verkligen känner kommer att bli bra. Ger och gett det tid. Och när jag räknar mina närmaste vänner i Sverige så är de fyra. Och dessa vänskapsrelationer har skapats under mycket längre tid. So, what’s the hurry liksom? Vill du ha någon att snacka med så finner du säkert en villig person i kaffebaren när du bor på dessa breddgrader. Men detta betyder inte att du behöver ge ut ditt nummer, men bjuda på kaffet kan vara en fin gest. Det är svårt när man är van att huset hemma i Sverige alltid var fullt utav vänner och man alltid var påväg. Och idag finns inte samma ruljans.

Det kommer…det kommer…

Och om det inte kommer, så är det inte hela världen.

De riktiga vännerna är bara en Skypelinje bort.

Jag är Ny.

4 Comments

När en sicilianare löser problem, så löser de egentligen inte problemet utan det blir skrik och massa hot och sen kan de ta en kaffe ihop efteråt. Sicilien är ökänt att alla lurar en på pengar eller försöker smita undan. Ja, det kan vara sant, men verkligheten är också att den drabbade inte tar tag i saken. T.ex. om en person inte får ut sina pengar så ojjar de bara, ringer lite då och då och klagar hos bekanta att de verkligen ska göra dittan och dattan med den som är skyldig. Och sen blir de lurade igen och igen eftersom de inte ryter till eller gör något åt saken. Jag har råkat ut för en gång att det drog ut på tiden innan lönen kom, men efter ett par dagar fick jag nog, åkte dit och röt ifrån och gick ut med lönen i handen. Har aldrig hänt sen dess. Läser ofta artiklar om att folk inte fått ut sin lön sedan över ett år tillbaka, men fortsätter att gå till jobbet. Varför då? De säger att de är rädda att förlora sitt arbete, men de har ju förlorat sin inkomst så vilken nytta är det att gå dit om de ändå inte fått ut sin lön på väldigt länge och framtiden ser till stor del likadan ut?

Det är väldigt få sicilianare som löser problem och klart de blir lurade gång på gång. Men är det egentligen lur om den drabbade inte bryr sig om att ta tag i saken? Eller blir det bara halvlur? Mycket snack, liten verkstad. Men när det blir verkstad, då blir det inget lur heller. Det handlar inte om att hota eller skrika, utan att på få, bestämda och välvalda ord förklara varför betalning ska ske och då gör de' det!

Hela samhället är uppbyggt på hot, osäkerhet och hot om våld sedan barnsben. Men jag köper inte det något mer.

Sicilien är annolunda!

Mycket annorlunda...

7 Comments

Ni som har följt mig ett tag hängde med under den tuffa perioden som startade i januari. Hur har det gått sen?

Med Familjen har det har gått mycket bra. Det är lugnt nu och vi har en normal Hej På Dig relation. Allt verkar ha lugnat ner sig när de insett att jag inte kommit hit för att bo i deras bostad eller att de ska fixa jobb. Har som klarat mig själv. Jag har hälsat på ett par gånger och det känns bra. Jag och Ric vi är starkare än någonsin och pratar mycket om framtiden. Vi är i vårat esse nu, som det var förr men också mycket mycket mer.

Med företaget går det finemang. Nu börjar jag stöta på klassiska sicilianska problem där andra försöker skapa oro bland de jag arbetar med genom att bl.a. säga att jag ingått ett samarbete med dem istället och ska flytta kunderna till dem. Nåja, varför skulle jag? Har även råkat ut för att personer kontaktar andra i mitt namn och säger att vi samarbetar eller rent av agerar i mitt namn eller t.o.m. utgett sig för att vara de riktiga ansvariga och jag bara en medarbetare. Ja, mycket påhittighet är det. Men tack vare den bas som byggts, så löses allt mycket fort och ibland har det löst sig utan att jag ens hunnit bli inblandad. Alla vet att jag jobbar solo. Har bra folk runtomkring mig. Bara för att Sicilien har sitt rykte, så betyder det inte att alla är lika.

Privat har jag kommit på plats. Har tre sicilianska personer som jag kan kalla för vänner och har trivsel i livet. Känner mig trygg och pigg. Det första kaoset har lagt sig. Har rensat lite i telefonboken och har en skön krets av folk nära mig.

Ett hundhem kommer jag att skapa i framtiden. Ett litet. Har en veterinär som vill samarbeta och en bit mark klart.

Att ha gjort denna resa är jag tacksam över. Fast jag gnisslat sönder ett par tänder, så var det värt det. Jag hoppas att jag kan stanna kvar. Jag vill och kommer alltid att kämpa för det, fast vissa dagar ger en lust att skicka CV't norröver. Jag rekommenderar verkligen att våga prova ett nytt land. Vilka mirakel det ger ens personlighet och vilka underbara erfarenheter som får läggas in i livets ryggsäck. Sicilien kan vara lite magstarkt att byta till, man flyttas bakåt i tiden. Hade jag vetat vad jag gett mig inpå hade jag nog tvekat. Men såhär i efterhand, så är jag glad över att jag inte visste och bara kämpade på.

Sicilien är inte det vi tror. Sicilien är annorlunda!

Mycket annorlunda....