"Si bedda commu u suli. A ma vita fussi vacanti senza ri tia!"

Tag: Down Sizing

Reason I moved to Sicily

På svenska – scrolla till efter fotot

Have never really talked about this even though some curiosity around it, because there has not been the correct time to do it. I get so often the question why I live in Sicily, frankly more like “what the hell are you doing here?”  Well, me moving here was actually about changing my life, look for my meaning in life. It was not Sicily per se, it was far enough avoiding disturbance by ambient around me, but close enough to have loved ones near, if…. Also because I needed a challenge in life, to break something impossible which I have done as solo female entrepreneur in Sicily. No one has given me a jack shit here, me being a solo train puffing forward. It is a place I do not recommend to move too as one has to be a special character to manage it here (if you do not marry a local). Hence suits me perfectly.

I was not happy living the box life we are programmed to, boxes looks bit different in every culture but basics are the same. Have always felt that the perfect career, big house, huge car, gym three times a week, travel just because and wait in the next salary until pension was not meaning of our lives. The wake up calls started to come when I moved one more notch on the career ladder and saw that I now pay 47% taxes to useless politicians, rapidly moving to next notch of 53% tax. But the real decision came outside Louis Vuitton store in Stockholm when I decided to take the train back home not buying that bag everyone else had walking on fancy Biblioteksgatan in Stockholm. 20 years ago life change was not easy, there were not much information around. Just books about billionaires becoming monks, and how many of us are billionaires. Impossible illusions.

My career goal was to become a big shot in fashion in London with a five figure monthly salary and have it all and was about, but then…I changed my mind. I took my savings and moved to Sicily not knowing what to do and how. So here is the truth:

These 13 years has been about down sizing which is not easy coming from extreme materialism and people around me saying I throw my talent away. But then on the other hand, what is talent today? Working 70 hours weeks making other people rich and give more than half to the government? Not having time for life but a huge house filled with crap we do not need and a car in the garage one is worried getting stolen or scratched? Just to show off to people we do not like anyways.

These 13 years has also been about cleaning my inner self. My beliefs, who I am, finding myself and what I really am. Have found out I am more of an introvert than extrovert. I like people with real life stories, studying things, living around books and theories. Those are few. I rather spend time with people who calculate the distance between earth and sun making the Encyclopedia change the facts proving them wrong (it happened), than with people who talk about bullshit like; what they will buy next, dress the same, eat he same, travel the same and vote the same. I have no problems spending long periods of time by myself, even started traveling alone early 2019 and loved it.

These 13 years has been about cleaning my inner system so thoroughly that I do not even have head ache pills home since many years. I do not eat fast food, drink soft drinks, do not dress plastic, and live and use organic as much as possible. Taking every step at a time, cleaned out plastics recently and now into personal reducing waste project. Today I know I want to live more off grid, which I did not know some years ago. But knowledge do not come all in once, it comes step by step after every improvement made.

I do not vote, do not pray, do not believe in higher office, do not believe in this monetary system,  do not read media and do not watch TV.

I worked getting rid of co-dependence which unfortunately is celebrated in this world. Not having my identity in titles, nationality, religion or political parties, not believing in classical relationship norms which push people in boxes where certain things has to be done in certain time in life, and people shall treat or take things in a certain way.

Getting to this point of life has required so much work, so much reducing fears and so much guts to tell people to shut the F up, because once a person starts to move outside the box, the worst attacks comes. People hate others personal progress, therefor ones social circle changes too.

Today I am convinced that humans are not happy and have illnesses because our lifestyle is not meant for human body and mind. Also know that we should be more concerned and comment our own lives instead of being busy what other people do. We are also trained to live up to a life illusion that do not exist which is tearing down our self-esteem, knowledge and happiness.

Personally I am glad that my biggest problem today is to decide if going off grid by the Etna mountain or go back to Ragusa area (where my whole journey started), than being worried if I manage to buy that latest iPhone before it goes out of stock or have to wait two more weeks. Frankly, I do not give a shit about iPhones anymore. My off grid place will be answered when time is right. The “stress” is healthy today as focus is on real things.

To make major changes is not something that takes a week or two, it takes years and is an on going process. There are no ready manuals because we are all individuals and the same box do not fit the next person. But, the decision to make it and put in the action, takes just one second. Just start, you will find the way.

This is my happiness, my choices, my decisions…. I have no clue of next year, five years nor ten years as there is so little we can control anyways. This life is for me, it is not east but I feel free. Easy does not makes us grow.

Har aldrig riktigt pratat om detta trots viss nyfikenhet kring det, för det har inte varit rätt tid att göra det. Jag får så ofta frågan varför jag bor på Sicilien, uppriktigt sagt mer som “vad fan gör du här?” Min flytt hit handlade faktiskt om att ändra mitt liv, leta efter min mening i livet. Det var inte Sicilien i sig, det var dock tillräckligt långt för att undvika störningar av omgivningen omkring mig, men tillräckligt nära för att ha nära och kära nära, om …. Också för att jag behövde en utmaning i livet, att bryta något omöjligt som jag har gjort som solo kvinnlig entreprenör på Sicilien. Ingen har gett mig ett skit här, jag är ett solotåg som puffar framåt. Det är en plats jag inte rekommenderar att flytta till eftersom man måste vara lite speciell karaktär för att hantera det (om du inte gifter dig med en lokal). Därför passar mig perfekt.

Jag var inte nöjd med att leva i boxen som vi är programmerade till, boxarna ser lite annorlunda ut i varje kultur men grunderna är desamma. Har alltid känt att den perfekta karriären, det stora huset, den stora bilen, gymmet tre gånger i veckan, resor bara för att och vänta in nästa lön tills pension inte var meningen med våra liv. Väckningssignalerna började komma när jag flyttade ytterligare ett steg på karriärstegen och såg att jag nu betalar 47% skatt till värdelösa politiker och snabbt flyttade till nästa steg på 53% skatt. Men det verkliga beslutet kom utanför Louis Vuitton-butiken i Stockholm när jag bestämde mig för att ta tåget hem och inte köpa den väskan som alla andra hade på den fina Biblioteksgatan i Stockholm. För 20 år sedan var livsförändring inte lätt, det fanns inte mycket information. Bara böcker om miljardärer som blir munkar, och hur många av oss som är miljardärer. Omöjliga illusioner.

Mitt karriärsmål var att bli stor inom mode i London med en sexsiffrig månadslön och ha allt, men då … Jag ändrade mig. Jag tog mina besparingar och flyttade till Sicilien utan att veta vad jag skulle göra och hur. Så här är sanningen:

Dessa 13 år har handlat om down sizing som inte är lätt kommandes från extrem materialism och människor runt omkring mig som säger att jag slänger iväg min talang. Men då, å andra sidan, vad är talang idag? Arbeta 70 timmar i veckan och göra andra människor rika, och ge mer än hälften till regeringen? Inte ha tid för livet men ett stort hus fyllt med skit som vi inte behöver och en bil i garaget orolig för att bli stulen eller repad? Bara för att visa upp för människor som vi inte gillar ändå.

Dessa 13 år har också handlat om att städa mitt inre. Min tro, vem jag är, att hitta mig själv och vad jag verkligen är. Har upptäckt att jag är mer introvert än extrovert. Jag gillar människor med verkliga historier, som studerar saker, lever runt böcker och teorier. De är få. Jag tillbringar snarare tid med människor som beräknar avståndet mellan jord och sol som gör att Encyclopedia ändrar fakta som visar att de är felaktiga (det hände), än med människor som pratar om skit som; vad de kommer att köpa, klär sig lika, äter lika, reser lika och röstar lika. Jag har inga problem att spendera långa perioder själv, jag började till och med resa ensam tidigt 2019 och älskade det.

Dessa 13 år har handlat om att rengöra mitt inre system så noggrant att jag inte ens har huvudvärkstabeller hemma sedan många år. Jag äter inte snabbmat, dricker inte läsk, klär inte i plast, och lever och använder ekologiskt så mycket som möjligt. Tar ett steg i taget, rensade bort plast nyligen och nu till personligt projekt för att minska avfall. Idag vet jag att jag vill leva mer off grid, vilket jag inte visste för några år sedan. Men kunskap kommer inte på en gång, det kommer steg för steg efter varje förbättring som gjorts.

Jag röstar inte, ber inte, tror inte på högre ämbeten, tror inte på detta monetära system, läser inte media och tittar inte på TV.

Jag arbetade med att bli av medberoende som tyvärr överrreklameras i denna värld. Har inte min identitet i titlar, nationalitet, religion eller politiska partier, tror inte på klassiska relationsnormer som trycker människor i boxar där vissa saker måste göras under en viss tid i livet, och människor ska behandlas eller ta saker på ett visst sätt.

Att komma till denna punkt i livet har krävt så mycket arbete, så mycket arbete med rädsla och så mycket mod att säga till folk att stänga munnen, för när en person börjar röra sig utanför boxen kommer de värsta attackerna. Människor hatar andras personliga framsteg, därför ändras också ens sociala cirkel.

Idag är jag övertygad om att människor inte är lyckliga och har sjukdomar eftersom vår livsstil inte är avsedd för människans kropp och själ. Vet också att vi borde vara mer bekymrade och kommentera våra egna liv istället för att vara upptagna med vad andra gör. Vi pressas också till att leva upp till en livsillusion som inte finns och som river ner vår självkänsla, kunskap och lycka.

Personligen är jag glad att mitt största problem idag är att avgöra om jag ska bo vid berget Etna eller tillbaka till Ragusa-området (där hela min resa började), än att vara orolig om jag lyckas köpa den senaste iPhone innan den går ur lager och måste vänta ytterligare två veckor. Uppriktigt sagt, jag bryr mig inte om iPhones längre. Min plats med off grid kommer att besvaras när tiden är rätt. “Stress” är hälsosamt idag eftersom fokus är på riktiga saker.

Att göra stora förändringar är inte något som tar en vecka eller två, det tar år och är en pågående process. Det finns inga färdiga manualer eftersom vi alla är individer och samma box passar inte nästa person. Men beslutet att göra det och sätta i handling tar bara en sekund. Börja bara, du hittar vägen.

Det här är min lycka, mina val, mina beslut …. Jag har ingen aning om nästa år, fem år eller tio år, eftersom det är så lite vi kan kontrollera ändå. Det här livet är för mig, det är inte enkelt men jag känner mig fri. Enkelt får inte en att växa.

Nu har jag bankkort!

Nu har jag äntligen orkat fixa bankkortet. Säkerheten här är riktigt bra. Koden skickas hem till mig och när jag fått brevet så går jag till banken för att hämta kortet. Koden kom två veckor för sent för att brevbäraren hade varit på semester, så det tog tre veckor istället för en. Det är ingen ide att hujja sig över detta, det bara är så….

Givetvis hade jag inte kod-brevet med mig ,och att få kortet skulle vara omöjligt. Nåja, jag fick ut kortet iallafall. Berättade att min bankkontakt sagt att jag måste vara jätteförsiktig med koden och inte vifta runt med den. Så därför har jag gömt brevet och vill inte ta med brevet äverallt. Okay, sa bankkillen och gav mig kortet! Inte hade jag lust att åka 50km t/r för ett brev.

Allt ordnar sig! Har Sicilianarna lärt mig….och visst stämmer det så bra!

“Non devi preoccupare….”

Foto: Johanna Siljehagen

Och domen blev…

Hur gick det idag när provanställningen tog slut? Fick jag vara kvar? Javisst. Shit, vad nervös jag var. Jag älskar mitt jobb! Fick några fina förmåner som jag kan lägga ut på kunder samt att jag får berätta vissa företagsprojekt, vilket är väldigt bra. Men de har fortfarande ett “ajja-bajja öga” på mig och det förstår jag, det har ju trots allt bara gått drygt en månad.
Ett hemligt projekt kan jag avslöja redan nu är att företaget har idag 50 hektar ekologiska växthus, det läggs solpaneler på alla som ska ge energi åt hela företaget och resten skall säljas. De är väldigt framåt med miljötänk om man jämför med resten av medelhavsländerna.
Jag vet inte hur jag ska förklara detta, men en 31 åring klampar in med ett bra CV, rest mycket och vill lära sig franskan flytande (sedan ryska som hobby) för företaget, kan de inte ta in för att en Sicilianare går inte som vi gör i Sverige. Och sen att säga “Hej jag vill jobba, verkligen utföra något på jobbet” ger mer vad??-uttryck. I Sverige tar vi flesta ett ansvar för vårat arbete, medans här väntar alla tills stora gong-gongen ringer och de får gå hem.

Det ser ut som att jag får ta semester hela augusti. Det är ingen produktion då, men kommer det kunder måste jag hoppa in.

Idag faller min dom!

Idag går min provanställning ut. Jag har gjort ett megajobb, men jag vet inte vad ägarna tycker, ingen säger något eller bryr sig. Så är det att jobba på Sicilien. Men jag ska inte gnälla, jag har pysslat med ekologi, export och marknadsplanering vilket jag älskar. Har haft engelskalektioner för mina kollegor och när tiden räckt jobbat som översättare. Jag är inte bara anställd att göra mina huvuduppgifter utan även finnas till hands vid akuta engelska situationer.

Dessa godingar står parkerade vid skrivbordet, vid mitt arkiv. Det första jag ser varje morgon.
 
 
Detta är utsikten från mitt kontor. Havet syns, tar bara fem minuter med moppen och så är jag på playan.
 
Mina kära kollegor piffade upp kontoret åt mig. De hade helt rätt, det såg alltför kalt ut.
 
 
Busy, busy days…vilket jag älskar! T.o.m. två datorer öppna på bordet. Klarar dagen med vatten, saltgodis från Sverige.

Såhär ser det ut när det är dags att gå hem. Vi får se imorgon hur det blir, om det ska piffas lite till eller plockas bort. Nervös? Jätte! Men det har ju alltid löst sig!

Senaste nytt: Pizzakrig!

Nu vet jag inte om jag fattat det 100% rätt, lyssnade med halvörat och ingen svarar om det är sant. Men uppfattade nyhetssändningen såhär: Tydligen har det varit ingrediensbråk i en stad nära Palermo. Om det gäller leverans av ingredienser eller om det gäller användningen av ingredienser i pizza, som lett till att två skottskadats och en avlidit. Det är iallafall en uppgörelse i “pizza-världen”. Iförsig så har det hänt kring Palermo, så jag är inte alls förvånad.

Italiensk kaffebryggning

Lektion i Italiensk kaffebryggning! Köp en Caffettiera, helst en Bialetti som sicilienarna rekommenderar. Skruva isär i mitten. Ska se ut såhär:

Häll i vatten till järnploppen som syns inuti. Den lilla ploppen reglerar trycket så att du slipper uppleva ett kaffesprängt kök.
Lägg på silen.

Köp RIKTIGT italienskt kaffe. Jag föredrar Lavazza, men även Moak och Illy är bra. Kom ihåg att platta till kaffet i silen…inte trycka ner det, bara platta till mjukt.
Skruva på överdelen ordentligt. Slå på gas/spis. När det inte hörs mera ljud, är kaffet klart.

Un caffe buono si beve in modo Siciliano! Enjoy!

Min ekologiska arbetsplats

Jag sysselsätter mig med Export och Utlandsmarknader. Ett arbete som jag älskar för att allt är ekologiskt, miljövänligt och Sicilianskt.

Idag var jag ute bland växthusen. Fick en lärorik tur av kvalitetsansvariga som berättade hur allt fungerade. I morse hade jag packat med mina rödblommiga gummistövlar för att vi ska ju ut på landet. Kollegorna skrattade så de storknade, en tog stövlarna och slängde in dem i en bagagelucka som inte är min. Vart de är nu har jag ingen aning, men de står nog på mitt kontor senast till hösten då det blir en ny tur bland auberginer och zucchinis.

Detta är ekologisk “Fagiolo Piatto”=platt böna.

Och de växer såhär…
Detta växthus är under process för att kunna återuppta produktionen på hösten igen.

Ekologiska körsbärstomater på kvist
Och svarta ekologiska körsbärstomater
Underbart hur man kan med naturens hjälp odla bättre och hälsosammare mat, framförallt smakrikare. Klart jag provsmakade allt!

Summasummarum – 4 månader!

Har nu varit på plats i snart fyra månader och landat bra i ett system som är tvärtemot vårat. Det som har varit tuffast att respektera (kommer aldrig att acceptera) är just människornas oförmåga att göra saker. T.ex. barnen som inte lär sig något och vill bo hemma pga gratis hyra, mat och hushållstjänster, tjejerna som bara vill gifta sig och bli försörjda, männen som bara ojjar sig och vill träffa en nord-europeisk tjej får “de jobbar iallafall och har hjärna”, säger de. Har funderat på att starta en kontakt-sajt. De Sicilianska killarna som jag accepterar som vänner på FB bläddrar genast igenom min vänlista och säger: “Shit, vilka snygga väninnor du har! Kan jag adda dem?”

Haft och har Sverigebesök just nu. Vi har pratat en hel del om den svenska livsstilen och om vårat eviga jagande efter jämställdhet. Nu när jag tänker på det ser jag ingenting sådant i media här iallafall. Ska inom kort skriva ett inlägg om Sicilianska kvinnan för det verkar intressera svenskor. Vi har även pratat om vårat helt galna sätt att bara jaga. Vad jagar vi efter egentligen? Ny bil, ny teknik…jamen, de är ju omorderna om några dagar iallafall. Såg en film igår kväll, Adam Sandler i huvudrollen. Han fick en fjärrkontroll som han kunde flytta sig framåt och bakåt i tiden. Han jobbade oerhört mycket och jagade karriär. Jag blev så illamående av filmen, fick huvudvärk och blev stressad och irriterad, hörde inte ens att maten var klar! Jag tror jag såg mig själv i filmen, hur jag var och det som jag jagade efter bara egentligen var sandkorn! Gav mig en tanke, tryck över bröstet och rejäl huvudvärk!

Det som jag hittills har lärt mig:
*Tålamod: det gör ingenting att saken tog en dag extra att fixa, världen snurrar iallafall!
*Ge hjärta och tid: en blick, ett klapp på axeln, hjälpa tanten med matkassarna fast jag är sen, prata på riktigt med människor hur de mår, känner, vad de gör! Inte bara väder….
*Jobbkvalite’: Tack vare minskad kostnadseffektivitet (ett svenskt ord) gör jag ett bättre jobb.
*Karriär: här har jag skuttat upp två steg i s.k. karriären, tjänar mindre än i Sverige i samma sits, men har mer fritid och älskar det arbete jag gör.
*Kindpussar och det är OK att folk rör mig; axel, arm….
*Säga NEJ! Tog 30 år, men bättre sent än aldrig!

Powered by WordPress & Theme by Anders Norén

Free Google Page Rank