Nu har jag fixat byråkratins byråkrati, dvs italienskt ID-nummer = codice fiscale. Den kan se ut såhär: KKP JUS 81R66 C462K. Denna radda ska man lära sig utantill för att den behövs överallt; sjukvård, bank, försäkringsbolag, vissa arbetsgivare vill ha den i CVt osv. Det finns människor från höger och vänster här men alla har inte rätt att vara “legala”. Trots att jag är från Sverige och har rätt att jobba inom EU, så måste vi skaffa oss ett italienskt ID. Det är ingen ide att streta emot….bara fixa det!
Som tjej från Sverige har jag sett till att hamna hos manliga handläggare, allt görs mycket smidigare. Upptäckte det efter ett antal rundor hos kommunen och andra kontor som jag besökt men glömt namnen på. På kommunen gav den kvinnliga handläggaren mig en lång lista vad jag var tvungen att göra för att få ID-numret, bl.a. byta pass, körkort och fixa andra dokument (behövs inte!). När jag inte förstod allt hon sa började hon tala med ännu bredare sicilianska för att göra livet än jobbigare för mig. Frågade henne om vi ska ta detta på finska istället och vips fick jag hennes direkt nummer ifall det skulle blir problem någonstans. Åkte till skattemyndigheten för att skaffa IDt. Hade turen att få en manlighandläggare. Konversationen gick såhär:
Jag: “Jag har önskar att skaffa mig ett ID-nummer för att börja jobba och betala skatt i erat land, men jag blir runtskuffad överallt, och denna tid är väl bättre att sätta på jobbsökande, eller vad säger du?”
Han: *Ler* “Javisst, Är du rumän eller polack?”
Jag: “Nej, jag är från Sverige. Ska söka jobb i någontyp av chefsposition här pga….”+lite CV m.m.
Han: “Ser alla tjejer ut som du i Sverige?”
Jag: “Javisst, rekommenderar dig att åka dit och titta runt! Varsågod, har redan en kopia på mitt pass så slipper du kopiera.”
Under tiden har jag tydligen fått mitt ID utan att ha gjort långa listan med dokument. Voila!